|
 |
|
 |
 |
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| |
|
|
|
|
| |
|
Ett företagsklimat i fritt fall kan inte längre bortförklaras
|
|
|
Se det gärna som en väckarklocka. Se det gärna som ett högst konkret bevis på att något inte står helt rätt till.
Bland landets 290 kommuner har Vimmerby kommun sjunkit till en föga smickrande 280:e plats i Jobs and Society och Nyföretagarcentrums rankinglista över nyföretagande i Sverige. Endast nio kommuner är sämre än Vimmerby och ingen har fallit så brutalt i rankingen.
|
Det ska dock omedelbart sägas att dylika listor påfallande ofta brukar vara negativa, resultatmässigt, för kommuner i vår del av landet. Lika fullt är placering så anmärkningsvärd, och framför allt det mer eller mindre fria fallet, jämfört med året innan - att ingen kan förklara bort faktum. Hade det varit hockey, så hade placeringen knappast räckt till slupspel, eller ens kvalspel - det hade blivit nedflyttning. Utan pardon.
Se det gärna som en väckarklocka, se det som en spark i baken.
GrundåtagandeVad är då orsaken till den katastrofala utvecklingen? Ja, självklart flera, och uppfinningsrikedomen, bland politiker och andra ansvariga som på något sätt ska försvara kommunens bottennotering är… ja vad ska man säga, ytterst kreativ.
Jag talar ofta med företagare inom olika branscher. Jag hör vad de säger till mig. Visst, även jag vet att det är lättare, av någon anledning, att framföra klagomål, än vice versa. Men ändå; vi måste ändå ytterst noggrant lyssna på deras önskemål.
För utan företagande, i pyttelitet enmansföretag, i blygsamt familjebolag, i medelstor industri eller inom stor koncern - skulle vi inte ha någon möjlighet alls att klara kommunens grundåtagande - de obligatoriska. Som skola, vård och omsorg.
Giftsvamp i korgenJag har en handfull möjliga förklaringar till det utbredda missnöjet. De kanske oftast framförda klagomålen är att det saknas såväl industrimark i olika områden och storlekar och exploateringsgrad, som industrilokaler.
Västerviks kommun har nyligen tagit beslut om, eller om de möjligtvis bara har föreslagit det, men ändå – att uppföra så kallade industrihotell på spekulation i samtliga tätorter inom kommunens gränser. Erfarenhetsmässigt vet vi att finns det bara bra inflyttningsklara lokaler så finns det idéer och hyresgäster.
När det gäller industrimark så har jag fått en sammanställning över tillgänglig industrimark i Vimmerby - och den ser vid en första anblick imponerande ut. Det finns för närvarande cirka 80 000 kvm, alltså 80 hektar, eller 160 fotbollsplaner planlagd kommunal industrimark. Liksom 100 hektar eller 200 fotbollsplaner privat planlagd mark.
Till detta kan läggas markområden enligt ÖP, översiktsplanen om totalt 530 000 kvm, eller 530 hektar. Och det är ju ingen liten bakgård precis. Men om vi ser till de färdiga kommunala områden så är det just vad de är, små alltså. Och av de planerade kommunala nya områdena hittas nästan alltihop på Krönsmon. Och med sopstationer, vattentäktsområden och annat får vi nog lov att sätt ett stort frågetecken bakom hela området.
Jag vet för närvarande flera företag som uttryckt frustration över bristsituationen – läs över att det naturliga industriområdet vid Ceosvallen tas i anspråk till fotbollsarena. Jag vet ett företag som skulle vilja sätta spaden i backen den dag som idag är. Men lämplig mark saknas.
Bara det att företagarorganisationer i Vimmerby så uppenbart blivit överkörda i frågan kommer att ligga kvar som en giftig flugsvamp i svampkorgen länge länge.
Vi hörde nyligen om flera tunga privata företagare i Vimmerby, med Materialmännens Håkan Carlsson i spetsen, som vill lägga ner Vision Vimmerby. Detta var särskilt uppseendeväckande som företagarna själva sitter med i styrelsen.
De menar att utgifterna för näringslivsbolaget gör större nytta på annat sätt.
Konkret bevisI övrigt får jag ofta höra att kommunen och dess dotterbolag, särskilt inom turistbranschen, negligerar grundläggande kommunlagar vad gäller konkurrens. Vi vet att kommunala stugbyar, campingplatser, restauranger, hotell, konferensarrangörer och konditorier, är inne och slåss på marknader där privata aktörer borde vara fredade.
Genom detta regelvidriga förfarande används kommunala skattepengar för att slå undan benen för privata näringsidkare. Vi har länge sagt att någon borde reagera – nu kan vi se det konkret. I årets nyföretagarranking.
Se det gärna som en väckarklocka, se det som spark i baken.
Det är tackenJag får ofta hör att de satsningar, rent ekonomiskt och infrastrukturellt som sker, sker i centralorten. När den kommunala värmen kom till småorterna Södra Vi, Gullringen, Storebro och Frödinge, via rör i backen, blev den plötsligt dyrare än i Vimmerby. Tjugo grader varmt i vardagsrummet på Drottninggatan i Vimmerby, blir till 18 grader varmt på Ringleden i Storebro. För samma kostnad.
Servicenivåerna ute i kransorterna sjunker, skolor dras in, liksom institutionsköken och möjligheten till dräglig äldreomsorg.
Den politiker som drar in nattbemanningar med hänvisning till regelböcker vet inte ens hur ordet trygghet uttalas. Den skapas inte i någon kommunal paragraf – den skapas av personal på plats, av levande närvarande människor.
Ljunghälls i Södra Vi är kommunens i särklass största företag, kommunen själv borträknad, och bidrar med kanske hälften av kommunens samtliga privata arbetstillfällen, underleverantörer, serviceföretag och liknande medräknade. Företaget samarbetar på ett förtjänstfullt sätt med gymnasieskolan och står bland annat bakom en mycket dyrbar robot på skolan.
Vilket är då det allmännas tack till företaget? Kommunen har i sin tur gravt misslyckats ge företaget en anständig infart. Som det är nu tvingas lastbilschaufförer regelbundet lotsa sina 50-tonsekipage genom samhället på trånga små gator.
BullerbynVimmerby kommun står inför en rad ytterst tunga investeringar; som marksanering, skolbyggnation, arenabyggnation och allaktivitetshus.
Inget fel på dessa satsningar – om det vore så att industrimark funnits tillgänglig, en ny yttre ringled vore körklar, nya infarter i söder och norr i bruk, nya va-ledningar i hela Vimmerby nedgrävda och alla tätorter kunde ståta med inflyttningsklara industribyggnader.
Det Bullerbylandskap som turisterna så hett längtar efter är viktigt och kanske ger ett överskott på mellan 10 och 20 miljoner per år till den kommunala kassan. Men vi kan inte bygga hela vår framtiden på den – och särskilt som Bullerbylandskapet snarare monteras ner än rustas upp. Som en följd av just redovisade hotbilder.
Se det gärna som en väckarklocka.
Alf Wesik
|
|
|
|
 |
| |
| | | |
|
Allt
material på Vimmerby Tidning.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.
Inget material får kopieras utan tillstånd. Redaktion,
Webmaster |
|
