|
|
Stolta målvaktstraditioner inom handbollen
|
|
|
Claes Hellgren, Mats Olsson, Peter Gentzel, Tomas Svensson... listan kan göras lång på svenska stormålvakter i handboll.
På lokal nivå var Thomas Ainemo mycket duktig. Här ger han sin syn på Sverige, om målvaktsrollen - och om HHF.
|
Målvakter i alla lagsporter har en utsatt position. Det gäller inte minst i handboll.
Thomas Ainemo vet.
Han var under en rad av år en skicklig målvakt i Hultsfreds HF. Nu är han assisterande tränare och är med och utvecklar klubbens målvakter. 33-årige Ainemo skulle gärna fortsätta spela - men kan inte.
– Det gör för ont i ryggen och i höften. Det är synd.
Han är också ett tydligt exempel på att man kan bli bra i en idrott och i en position trots att man börjar sent.
– Jag började faktiskt inte med handboll förrän jag gick i åttonde klass. Då var jag utespelare. Det var nog först i gymnasiet som jag blev målvakt.
Varför?
– De hade ingen annan...
Han och Hultsfreds Handbollsförening gjorde ett rätt val. Thomas Ainemo visade fallenhet som målvakt direkt.
– Det passade mig bra, jag är absolut inte bollrädd. Det går inte att ha någon rädsla om man ska ställa sig i mål. Dessutom är jag lite klurig. Det är nästan det viktigaste som målvakt.
Hur menar du då?
– Man måste tänka mycket och memorera hur motståndarspelarna skjuter. I vilket hörn och hur jag som målvakt kan lura dem.
Rätt tänk är A och O som målvakt, menar Thomas Ainemo.
|
Författare: Torbjörn Allvin
För artikeln i sin helhet, se papperstidningen.
|
|
