|
|
Den 21 februari 1860 håller Vimmerby Fruntimmersförening auktion i tingshussalen. Tidningen meddelar att den var smakfullt arrangerad och att det var höga inrop. Sammanlagt 775 riksdaler och 75 öre blev nettot till arrangören.
|
Fruntimmersföreningen hade bildats i slutet av 1858. Syftet var att skaffa medel till en skola för flickor som inte hade tillträde till stadens folkskola. Flickorna skulle undervisas i kristendom, läsning, skrivning, räkning, syning, stickning, spinning och vävning, tvättning, strykning skurning, städning med mera.
Pengar från det offentliga var inte att räkna med, men friherrinnan Gustafva Rudbeck och de andra gav inte tappt. De ordnade auktioner och soiréer och basarer. Sakta men säkert växte kassan. Efter auktionen i tingshussalen har man samlat in 2 167 riksdaler och 66 öre riksmynt.
Drottning Josephina, änka efter Oscar I, skänkte 500 riksdaler och fortsätter sedan att ge pengar inför varje jul. 1863 har man tillräckligt med medel för att grunda Hennes Majestät Enkedrottningen Josephinas skola och i juni samma år hålls första examen.
1861I sista numret av Wimmerby Weckotidning anno 1861 möts läsarna av en dramatisk text:
”Wimmerby Tidning kommer att med detta nummer upphöra.”
Artikeln berättar vidare att tanken aldrig varit att driva tidningen särskilt länge, bara att starta den och sedan överlåta rörelsen på någon ”i yrket hemmastadd”. ”Men då vi häruti haft otur, samt nuvarande utgifwaren af tidningen aldrig ämnat att egna sin tid åt detta yrke, utan endast provisoriskt, från hwilket han länge sedan beslutat att utträda så måste företaget för närvarande öfwergifwas.”
Men tidningen reser sig som en fågel Fenix ur nedläggningsaskan och redan till nästa nummer har den återuppstått. Glatt meddelas läsekretsen att ägarna hittat någon som är beredd att ta över: ”en för saken intresserad person med insighter och förmåga”.
I juni 1862 tar personen även över boktryckeriet och får sig ”i allmänhetens ynnest ödmjukligen rekommendera”: Carl Johan Nilsson, boktryckare. Och historien skulle visa att han verkligen besatt både insighter och förmåga. Nilsson fortsätter driva tidningen och boktryckeriet, själv eller i kompanjonskap, ända fram till sin död 1906.
1862I nummer tio av Wimmerby Weckotidning trycks för första gången en tvåspalts tabell i tidningen. Den visar födslotalen runt om i bygden. I Wimmerby stadsförsamling finns 767 män och 1 029 kvinnor medan könsfördelningen är jämnare i landsförsamlingen utanför staden: 1 170 män och 1 189 kvinnor, och i Pelarne 421-429. Totalt bor 5 005 människor i Wimmerby pastorat, en ökning med 130 jämfört med året innan.
Landsbygden är välbefolkad, men ökningen inte särskilt stor. I Södra Wi/Djursdala bor 4 316 personer, i Hwena över 4 000, i Kristdala över 4 000, i Tuna över 3 000 och i Frödinge över 2 000, i Rumskulla över 1 000. Totalt har hela detta område ökat med 213 invånare senaste året.
1863Annonsörerna håller till på sista sidan i början av Wimmerby Weckotidnings/Wimmerby Tidnings historia. 1863 saluförs där diverse varor - Mauritz Ählström säljer kabilou från Göteborg, holländsk fetsill och Fjellbacka ansjovis. Han bjuder på annat matnyttigt i affären: tapeter och border, och ”målarefärger”. Ångfartyget General Boij annonserar sina avgångstider från Åby till Labbenäs, varje tisdag och fredag klockan nio å förmiddagen. Tillbaka torsdag och lördag samma tid.
Den som vill kan åka med Postverkets diligenser: till Kalmar sö, ti, fred klockan 8 ¾ e.m, till Linköping må, to, lör 6 ¾ fm, till Westerwik sö, ti, fre 8 ¾ em och till Jönköping må, to, lör klockan 7 på förmiddagen.
I var och vartannat nummer finns rebusar och charader. En rebus lyder så här:
A
F
D 1
Nästa vecka kommer svaret: ”Fundera öfver den”.
Medan man läser det kan man fundera över denna:
JJJ TTT DDD TTT
Svar: Jntendenten.
Charaderna karaktäriserar både höga och onda ting:
”Har du mitt första, o menniska blifvit
Lifvet mitt andra då synes dig ofta,
Skogen och rosorna ljufvare dofta,
Himmelen syns dig mer herrlig och klar.
Men om din lycka förbleknar i lifvet,
Väl om du då ännu eger mitt hela,
Eger en vän, som är värdt att det dela,
Än från de soliga dagarne qvar.
Hel dig mitt hela! Din rosiga spira.
Mäktig du för öfver jord, öfver himlar;
Allt, som i djupet, i höjderna hvimlar,
Sjunger din ära, prisar din makt,
Sekler försvinna, men nyfödda fira,
Liksom de gångna, ditt eviga välde,
Högt du din thron öfver skyarne ställde
Menskor och eglar i bojor du lagt.”
Eller:
Att hafva mitt andra uti mitt första
Är ibland plågor en bland de största;
Men vill du då slippa mitt tråkiga hela,
Tag blott bort mitt första, så kan det ej fela,
Att icke mitt andra, då äfven skall stillas,
Och ordinatiopnen, fast smärtsam, dock gillas.
Och svaren? Kärlek på den första, tandvärk på den andra.
1864Boktryckare Carl Johan Nilsson håller låg profil som utgivare av Wimmerby Weckotidning. Han skryter inte precis över den produkt han saluför. I prenumerationsanmälan för att locka nya läsare i januari 1864 skriver redaktionen:
”Wimmerby Weckotidning kommer fortfarande att utgifwas hwarje helgfri fredag under år 1864. I förhoppning att allmänheten öfwerser med tidningens många brister – och med 125 prenumeranter kan tidningens resurser ej hwara stora – skall Red:s bemödanden fortfarande blifwa att göra tidningens innehåll omvexlande och gagneligt, meddela alla märkligare tilldragelser och påpeka alla brister, derwid åsido sättande all personlighet. Med tacksamhet emottages till införande i tidningen hwarje gagnande eller upplysande bidrag.”
Och året som går verkar inte stärka självförtroendet. I december, inför det stundande 1865, görs följande ”reklam”:
”Lika anspråkslös till innehållet som inskränkt till omfånget har tidningen föga lockande att bjuda på; redaktionens goda wilja, sådan den under twenne år hunnit blifwa känd, är således det som skall ersätta läsarne tidningens många och stora brister.”
1865I slutet av december 1865 publicerar Wimmerby Weckotidning en vers, sannolikt skriven av någon bättre bemedlad och verbalt rapp mamsell med hemadress bland stadens ekonomiska elit som ofta bodde vid Stora torget:
En torgdag
I mitt fönster ser jag jemt
Stora torget med dess kunder;
Bättre stoft ej ges för skämt,
Än en torgdags morgonstunder.
Torgdag är det – må jag då
Trycka näsan mot min ruta,
Le i mjugg och fritt se på,
Hur de sälja, gräla, pruta.
Re´n kommersen är i gång
Den lär ej hastigt ändas;
Under buller under bång
Bönder knuffas, vagnar vändas,
Kaffesystrar sqvallra käckt
Med hvarann på öppen gata:
Mångas rykte här blir knäckt
Blott för deras lust att prata.
Fruarne ha föga puts
Egnat sina toaletter;
Också hwilken gräslig smuts
Öfverallt och alla sqvätter!
De på tå, med höga hopp,
Vandra mellan lassens rader
En och annan lyfter opp….
Prosit! Hvilka tjocka vader.
Tvänne pigor vid ett lass
Om en stackars hare ryckas,
Dragande i hvar sin tass;
Den, som starkast är, hon lyckas.
Ett par fröknar der om smör
Med en supig bonde tvista.
Damerna tyckas ha humör,
Bonden uti vörnad brista.
1866Den 4 augusti 1866 inträffade en fruktansvärd olyckshändelse på ett hemman i Frödinge socken. Fredagen den 24 augusti meddelar Wimmerby Weckotidning vad som hänt:
”Der boende skomakaren Lars Gustaf Edman och hans hustru Christina Chatarina Carlsdotter hade utsatt arseniklösning i ett söndrigt dricksglas i stugfönstret för att dermed döda flugor. ¬– Under det mannen war borta åt Frödinge och hustrun sysslat med göromål, hade deras 1 ½ år gamla dotter Emma Maria kommit öfwer dricksglaset, nerflyttat det på golfwet, och hunnit förtära något av giftet, innan modern warsnade det. Modern gav barnet genast söt mjölk att dricka, hwarefter uppstötningar fortforo till fram på natten, då flickan insomnade, ehuru oroligt. På söndagsmorgonen fick barnet ytterligare söt mjölk och åt litet ägg, gick uppe och syntes bättre, så att föräldrarne hoppades all fara öfwerstånden, men afled plötsligt kl. 10 f. m, som man trodde af slag men som wid sedermera anställd medicolegal undersökning å barnets döda kropp wisade sig wara af arsenikförgiftning.”
1867I Wimmerby Weckotidning den 4 oktober 1867 uppmanar Landstinget i Norra Kalmar län om allmänhetens hjälp till de nöddrabbade i Norrland. Ordförande i varje kommunstyrelse tar emot bidragen, i penningar eller i spannmål. Läget är akut, insamlingen pågår till den 15 October och insamlingsställe i Wimmerby stad blir hos handlanden Elson som ytterligare vill skynda på: Snar hjelp är dubbel hjelp! skriver han i annonsrubriken och att det är bråttom har framgått i flera notisartiklar under året, den senaste rapporten en vecka tidigare var hämtad från Malå i Västerbotten:
”Hela denna sommar hafwa de fleste familjer inom denna kommun lifnärt sig med mjölken från sina ladugårdar och det bröd de kunnat bereda af ogräs från de besådda åkrarne, knådat med furumjöl, eller af mjöl som malts av selglöf.”
Att läget är bistert även i Wimmerbytrakten har också framgått, men redaktören finner råd:
”Liksom många i wåras läto sina kor, hästar och får stupa av svält när de endast behövt hugga granris i skogen för att rädda sina kreatur, så skola många nu (…) låta potäter ruttna.” Tidningens förslag är att göra potatismjöl, som är ”skyddat från all förstöring”.
”Det är wisserligen beswärligt att mala potäterna, men det lönar sig i dessa tider och bör ingalunda försummas.”
1868Den 6 november meddelar tidningen att det nya hotellet är nära fullbordan.
Redaktören tar med läsarna på husesyn: ”Byggnaden, under tak af plåt, och med en socle af finhuggen granit af 3 ½ fots medelhöjd, wilar en facade mot torget af 108 fots längd och 63 fots höjd”.
I källaren finns biljard- och matsalar, kök, skafferi, rum för wärd och betjäning, jemte rymliga förstugor.
”Öfre våningen utgöres af danssal ornerad efter ritning å matsalen i kongl. Palatset i München (…).” Där finns förmak, gästrum, trapp- och toiletterum. Och på vinden fler gästrum, totalt tolv i hotellet, med möjlighet att ytterligare iordningställa tre vid behov.
Betyget blir gott och skribenten ger än känga till stadens konservativa. Direktören Jonas Jonsson, som utfört byggnaden (…) har fullbordat verket på ett sätt, som i allo tillfredställer även dem ”bland stadens invånare som warit byggnadens mest incarnerade motståndare”.
Totalt har hotellet gått loss på 70 000 – 75 000 riksdaler (? I 2006 års penningvärde). Men det ska enligt uppgift vara återbetalt inom tio år och inte leda till högre kommunalskatter. Tidningen uppskattar investeringen, som man hävdar är en prydnad för staden och till nytta för samhället, och inte minst för varje främling som nödgas besöka detsamma.
Äntligen finns en lokal för större allmänna sammankomster och fler kommer att övernatta, vilket kommer att inverka positivt på handel och industri. Och på utblicken mot världen:
”det utjemnar ensidigheten ett ondt som bildar despotism och småtyranner, wilket åter tillintetgöras genom lifligare beröring med menniskor från olika orter och utbyte af åsighter med desse."
1869Till nummer 3 av Wimmerby Weckotidning finns en bilaga, ett bihang, om hungersnöden i Småland och behovet av insamling till de nödlidande. Svältläget verkar ha bedarrat under året men punktligt som en mjölkning har tidningen länge publicerat en serie artiklar under rubriken Minneslista för jordbrukare, som hämtats ur Skaraborgs Läns Hushållningssällskaps Tidning. I augusti är det som alltid mycket att tänka på.
”Säden är nu mogen och färdig till skörd. I allmänhet bör denna företagas tidigare än den wanligen företages. Af en tidigt werkställd skörd erhålles bättre mjöl och förloras mindre på fältet än av sent företagen skörd. Säd afsedd till utsäde bör dock på fältet erhålla full mognad. Öfrig säd mogna i ladan, sedan den på fältet erhållit den nödiga fastheten.
Wid skörden bör särskilt afseende fästas wid beredande af utsäde till kommande år. Ett ganska ändamålsenligt sätt är att, då säden är på fältet, uttaga de wackraste och bäst utbildade axen, förwara dem särskilda från den öfriga säden och så kornen i rader på nio tums afstånd från warandra, hålla dessa fria från ogräs och nästa höst åter företaga urval af de bästa axen (…).”
|
Författare: Jens Fellke
|
|
|
 |
|
1880 - 1889
Bråneholm brinner. I maj 1880 skriver Wimmerby Weckotidning om en eldsvåda i flera byggnader vid Bråneholms pappersfabrik, en mil väster om Vimmerby. Bland annat har kvarnen brunnit ner.
|
|
 |
|
