|
|
Museum minns pionjärer från Kisa
|
|
|
|
I början av 1800-talet bodde apotekaren Carl Gustaf Sundius på övervåningen i fastigheten Columbia. I dag kan den som besöker samma övervåning få veta allt och lite till om pionjärerna som lämnade livet i Sverige för friheten i Amerika.
|
|
|
Vägvisare för emigranter, Handbok över Förenta Staterna och Amerika-bok är tre skrifter som kan beskådas på Emigrantmuseet. Foto: Sandra Westberg
|
Apotekaren Carl Gustaf Sundius var den första i Sverige som drev en emigrantbyrå vid starten 1846. Han påverkade många i trakten att packa sina
|
|
På Kisa Emigrantmuseum finns det mesta som har med resan till Amerika att göra. Bland annat dessa gamla koffertar. Foto: Sandra Westberg
|
koffertar och lämna det välkända i hemlandet, trots att han själv aldrig reste till Amerika. Sundius hade studerat i Tyskland och ansågs vara en man med radikala idéer. Han var kritisk mot Sverige och pratade gott om frihetens land, Amerika.
Carl Gustaf Sundius påverkade en man särskilt mycket, nämligen Peter Cassel. Cassel var en självägande bonde och byggmästare från Björkeryd i Kisa socken och även han ansågs som radikal. Peter Cassel tyckte att Sverige hade för många begränsningar och lämnade bland annat in en petition för att förändra ståndsriksdagen. Han var också mycket kritisk mot att man inte fick hålla religiösa möten i hemmet. Med en önskan om att hans barn skulle få växa upp i ett land fritt från pålagor letade Peter Cassel efter alternativ.
Friheten
Det var fler människor än apotekaren som pratade gott om det vackra landet långt borta i väster. Amerikabrev från emigranter som prisade friheten i det nya landet nådde Peter Cassel och han blev mer och mer övertygad.
Peter Cassel sålde Björkeryd, bättrade på sina engelskakunskaper och packade kofferten. Men han reste inte ensam. En tidig majmorgon 1845 lämnade ett följe på 21 personer Kisa. Med sig hade Peter Cassel sin hustru, sina barn, tjänstefolk och grannar. Efter ett ledsamt avsked av dem som stannade kvar begav man sig med häst och vagn mot Bergs slussar i Ljungsbro utanför Linköping.
Med kanalbåt tog sig sällskapet via Vänersborg fram till Göteborg. Här utökades gruppen med fyra personer. Briggen Superb som skulle ta dem över Atlanten var sjöoduglig så resan blev uppskjuten under en månad. Den 24 juni 1945 stod briggen redo för avfärd och de 21 personerna från Kisa fanns med ombord. Efter två månaders resa på Atlantens stora blå landsteg hela gruppen i New Yorks hamn den 14 augusti 1845.
|
|
Inte alla var positiva till emigrationen från Sverige. Nationalföreningen mot emigrationen menade att det ledde till en åderlåtning av landet, då de unga och friska reste utomlands. Foto: Sandra Westberg
|
Det nya Sverige
Väl i hamn i New York fick Peter Cassel och hans sällskap rådet att resa till Iowa. Efter ett par månaders resa och några mil till fots möttes svenskarna av ett landskap som påminde om hemlandet. Där ville de stanna. Ett träskjul utan tak som fick namnet Stockholm fungerade som bostad den första tiden. Man arbetade hårt och grundade den första bestående svenska kolonin i den amerikanska mellanvästern, New Sweden.
Peter Cassel ville inte att hans erfarenheter i Amerika skulle passera förbi obermärkta. Han skrev många brev hem som publicerades i de lokala tidningarna och spreds från mun till mun på marknader. En amerikafeber uppstod och sammanlagt emigrerade ungefär 6000 människor från Kindaområdet mellan 1845 och 1930. Av dem kom 1361 från Kisa.
Detaljerat museum
Bibliotekarien Gunnel Asp är sekreterare i Peter Cassel-sällskapet och mycket intresserad av den svenska emigrationsvågen till Amerika. Dessutom brukar hon ge guidade turer på Emigrantmuseet i Kisa.
– Det är en viktig del av Sveriges historia. Allt fler söker sina rötter och vi ser en ökning av antalet släktforskare på biblioteket, säger Gunnel Asp.
Men det är inte bara svenskar som söker sina gamla släktingar. Förra veckan kom ett amerikanskt par in på biblioteket.
– De sökte efter släktingar på hennes sida. Hon hade en anfader från Opphem. Det är så kul när man kan hjälpa någon att hitta sina rötter, säger Gunnel Asp.
På Kisa Emigrantmuseum finns fotografier, skrifter, register över människor som emigrerade från trakten mellan 1845 och 1930,
|
|
Gamla och Nya Hemlandet från Chicago Illinois, onsdagen den 10 november 1897 är en av de många svensk-amerikanska tidningarna på Kisa Emigrantmuseum. Foto: Sandra Westberg
|
tidningar på svenska som gavs ut i Amerika, amerikakoffertar och en hel del annat. Man kan följa en persons emigrantöde från Sverige till Amerika, se på kläder från den tiden eller bara njuta av atmosfären. Att gå 160 år tillbaka i tiden på en sekund är inte så lätt.
– Man får försöka tänka bort billjuden och höra hästhovar utanför, säger Gunnel Asp och tittar ut genom fönstret.
Saknar bild på Cassel
Den enda som saknas på Emigrantmuseet är en bild är Peter Cassel själv, mannen som startade den stora emigrationsvågen till Amerika. Fotografier av hans fru och barn, platser där de bodde och levde är bevarade, men inte en enda bild på Cassel själv.
Peter Cassel-sällskapet ser det som sin uppgift att informera och uppmuntra till intresse för emigrationen, som är en mycket viktig del av traktens historia.
– Kisa och Kinda fungerade som ett centrum för migrationen, och det är viktigt att förmedla vidare, säger Gunnel Asp.
Personligen tycker Gunnel Asp att hela museet är intressant, men vissa delar fascinerar henne extra mycket.
– Pionjärerna som bröt upp och startade ett helt nytt liv är spännande. Det finns så många människoöden, säger Gunnel Asp.
Vill man fördjupa sig ytterligare i emigrationen från Kinda finns en samling emigrantbrev och uppsatser på ämnet att läsa på biblioteket.
|
Författare: Sandra Westberg
|
|
